Hoppa till innehåll

Inlägg märkta ‘Mark Rowlands’

III. Verktygslådan: Ett basargument

Vi har kommit fram till tredje delen i vår serie Verktygslådan som utforskar djurrättsetiken och dess viktigaste idéer och begrepp.

Det finns ett stort antal filosofiska teorier som försöker argumentera för att också djur har intressen som vi människor bör ta hänsyn till. Teorierna kan se mycket olika ut, men inte sällan delar de en kärna, en grundläggande etisk argumentation.

Filosofiprofessorn Mark Rowlands har gjort ett i mitt tycke mycket gott försök att skissa upp en bild av ett basargument som förmodligen det stora flertalet djurrättsförespråkare skulle skriva under idag.

Mark_Rowlands

Professor Mark Rowlands

Jag har valt att nära på ordagrant översätta Rowlands egen text som du kan finna på hans blogg. Han inleder med att tydligt punkta upp tre premisser (påståenden) och en slutsats för att sedan utveckla dem.

  1. Enskilda människor innehar ett antal moraliska rättigheter (entitlements), av vilka grundläggande är rätten till att deras intressen tas i beaktande.
  2. Det kan inte finnas en skillnad i de moraliska rättigheterna som två individer innehar utan att det finns andra relevanta skillnader mellan dem.
  3. Det finns ingen relevant skillnad mellan enskilda människor och – åtminstone en del [beroende på teori] – enskilda djur, som kan diskvalificera de senare från den grundläggande rättigheten att få sina intressen tagna i beaktande.
  4. Därför har [åtminstone] en del enskilda djur rätt att få sina intressen tagna i beaktande.

Idén att någons intressen tas i beaktning är inte helt klar, men brukar vanligtvis innebära (a) att ett allmänt uteslutande av djurs intressen förhindras, och (b) att andra djurs vitala intressen övertrumfar människors icke-vitala intressen.

Det andra påståendet (b) kan ses som en konsekvens av det första: Idén att få sina intressen vägda, kan inte få en rimlig betydelse om deras intressen blir rutinmässigt övertrumfade av andra individers (människors) icke-vitala intressen.

Argumentet är giltigt. De första premisserna 1) och 2) är tämligen okontroversiella. Den kontroversiella premissen är förstås 3).

8641235b-83b0-4475-ba6c-87ea80b33fda

Grisars vitala intressen blir ständigt övertrumfade av människors icke-vitala intressen. Finns här relevanta skillnader som rättfärdigar deras status?

Förslagen på egenskaper som skulle kunna vara moraliskt relevanta skillnader är antingen kategoriska och ägs av alla människor eller karakteristiska i meningen att de ägs av de flesta, men inte alla, människor. Försvaret av premiss 3) blir med andra ord disjunktivt. [Som djurrättsförespråkare vill du förstås visa att de påstådda skillnaderna är oviktiga].

De kategoriska egenskaperna är vanligtvis biologiska: artmedlemskap, genetisk profil, etc. Kategoriska egenskaper av det här slaget brukar emellertid snabbt avvisas i andra sammanhang. Argumentet att män äger fler rättigheter än kvinnor på grund av exempelvis deras biologiska uppbyggnad, skulle få acceptera. Av denna anledning brukar de som följer det moraliska basargumentet hävda att kategoriska skillnader mellan människor och (andra) djur inte är moraliskt relevanta skillnader. Det är inte egenskapen att vara människa som är direkt relevant för en individs moraliska ställning. Det är snarare vad som typiskt eller karakteristiskt följer av att vara människa.

Om det här stämmer, återstår de karakteristiska egenskaperna. Idén att dessa kan vara moraliskt relevanta angrips typiskt med det som kommit att kallas ”The Argument from Marginal Cases” [en rätt olycklig benämning med tanke på att det ryms mycket stora grupper människor under den, men det är en annan historia som vi får återkomma till!].

Anta till exempel att någon argumenterade för att hänsyn inte behöver tas för (andra) djurs intressen på grund av att de inte var lika intelligenta som människor. ”The Argument from Marginal Cases” svarar med att visa på att även om det kan vara sant om de flesta människor, gäller det inte för alla (bebisar, småbarn, de som har mer eller mindre allvarliga hjärnskador eller långt gångna degenerativa hjärntillstånd, etc.). Vad ska vi säga om dessa människor? Tar vi inte hänsyn till deras intressen? Äter vi dem?, Experimenterar vi på dem?, Jagar vi dem?, Gör dem till skor? Om vi anser att svaret på dessa frågor är, eller bör vara, ”nej”, betyder det att vi inte kan betrakta intelligens som det avgörande för att bestämma om deras intressen räknas. Samma argument går att applicera på alla de andra skillnaderna i karakteristika mellan människor och [andra] djur (språkförmåga, etc.).

Så, om det här argumentet fungerar, är de kategoriska skillnaderna moraliskt irrelevanta medan de karakteristiska skillnaderna faller offer för ”The Argument from Marginal Cases” och kommer därmed också att vara irrelevanta.

Mark Rowlands djurrättsteori övertygar

Tänk dig att jorden oväntat invaderas av utomjordingar. Tänk dig också att de har två typiska egenskaper. De är betydligt intelligentare än vi är och de råkar oturligt nog älska människokött.

Det ser mörkt ut – hela människosläktet riskerar att dödas eller att hamna i olika uppfödningsanläggningar.

Det finns emellertid en ljuspunkt. Utomjordingarna lever enligt en moralsyn där jämlikhet mellan dem är grundläggande. Somliga tycks dessutom villiga att åtminstone lyssna på dina argument. Vad säger du?

Mark Rowlands inleder sin bok Animal Rights med ett tankeexperiment. Det känns nästan som att börja läsa en SF-bok. Tankegången är enkel och det är förstås det som är det fina. För att argumentera mot så självklara vanor som att exempelvis äta kött, behöver vi ta ett steg tillbaka. Hur kan vi på ett snabbt och på ett övertygande vis förändra vanor som vi kanske tar som självklara?

Rowlands svar är tydligt. Den effektivaste argumentationen bygger på moraliska principer som redan finns och är accepterade i samhället. I exemplet med utomjordingarna handlar det liksom för oss om att förstå innebörden som läggs i jämlikhet. Vad krävs för att räknas som jämlik? Svaret på denna fråga är det samma både i exemplet med utomjordingerna och (hör och häpna!) för djurrättsrörelsen: Ingen moralisk skillnad utan en relevant naturlig skillnad.

 Omvänt kan vi säga att så länge det finns viktiga skillnader, finns skäl att göra moralisk skillnad. Det är poänglöst att ge en ko äganderätt till en BMW eller att låta katten få rätt att rösta. Frågan vad som är ”relevanta naturliga skillnader” är central för Rowland och vi återkommer snart till den!

Rowlands tar sig sedan an de dominerande filosofiska teorierna och hur de kan försvara direkta rättigheter för djur. Som den ödmjuka filosof han är, presenterar han noga de olika teorierna och deras styrkor, för att sedan visa svagheterna i resonemangen. Efter att ha diskuterat djurrättsfilosofins huvudströmningar argumenterar Rowland för den typ av kontraktsteori som John Rawls (amerikansk politisk filosof) presenterade redan tidigt på 70-talet.

RAWLS KONTRAKTSTEORI

I korthet bygger Rawls teori om rättvis fördelning på två argument. Ett som kallas för det intuitiva rättviseargumentet och ett annat som kallas för kontraktsargumentet. Låt dig inte skrämmas av namnen! Tankegången är faktiskt ganska lätt att följa. Båda argument är mycket viktiga för att förstå vad Rawls och därmed Rowland menar.

Det intuitiva rättviseargumentet utgår från redan accepterade och intuitiva uppfattningar om vad som är rätt och fel. Det handlar om ett rättviseideal som jag skulle tro åtminstone i teorin omfattas av största delen av samhället idag, nämligen idealet om lika möjligheter. Rawls gör ett försök att fånga innebörden av dessa som skulle kunna sammanfattas så här:

Vi föds med en rad olika egenskaper som vi inte på något vis förtjänat; kön, social ställning, ekonomiska förutsättningar, ras, psykologisk liksom fysisk förmåga och så vidare. Fördelarna som dessa egenskaper ger mig, är ur moralisk synvinkel godtyckliga. Därför har jag inte moralisk rätt till dessa fördelar.

Det intuitiva rättviseargumentet skapar förutsättningarna för Rawls kontraktsargument. Det är vanligtvis med det senare många förknippar honom, men båda är nära sammanbundna. Rawls kontraktsteori skiljer sig från hur kontraktsteorier brukar uppfattas. Det är viktigt. Här handlar det inte om att som till exempel den tidiga engelska filosofen Thomas Hobbes använda sig av kontraktstanken för att bestämma vilken moralsyn som skyddar egendom, skänker trygghet och begränsar friheten så lite som möjligt. Rawls använder istället kontraktssituationen som ett redskap för att förstå vilka moraliska principer som redan ligger inbäddade i vår moralsyn.

Tänk dig en ursprungssituation, säger Rawls, där du inte vet någonting om exempelvis vilken social ställning du har, vilket kön du har, vilka fysiska och psykiska förutsättningar du har och så vidare. Du befinner dig bakom en okunnighetens slöja; du är helt enkelt en neutral betraktare som får möjlighet att välja de principer som är mest rättvisa. Hur skulle du vilja att samhällets resurser fördelades om du inte visste var du skulle ”hamna”. Tankegången bygger på samma pricip som när man låter den som skär upp en pizza (eller tårta) välja bit sist. Chansen för att alla ska få en rättvis bit ökar!

VARFÖR INTE DJUR?

Nu finns det emellertid ett problem. Det oberoende Rawls ger oss genom sitt tankeexperiment med ursprungssituationen sträcker sig inte till att utesluta egenskapen ”art” från de egenskaper vi inte förtjänat. Varför skulle de inte det? Det finns väl inte någon anledning att utesluta en så viktig och på många vis livsavgörande egenskap från det vi vet i ursprungssituationen?

Vad skulle du säga om rävjakt om du…

Rowlands angriper här vad han anser vara en inkonsekvens i Rawls teori. Det som gör att Rawls kan tveka (för han uttrycker verkligen en viss osäkerhet) om andra djur ingår i ursprungssituationen, är att han inte till fullo förstått hur radikalt kontraktsargumentet är. Den lägre grad av intelligens och rationalitet andra djurarter i allmänhet uppvisar är, för att ta upp tråden från inledningen, inte skäl att utesluta dem från ursprungssituationen. Själva poängen med tankeexperimentet var ju inte att vi skulle skriva ett kontrakt med andra individer, med samma förutsättningar, utan att vi skulle vara opartiska.

Resultatet av Rowlands mycket genomgripande analys och kritik är enligt min mening mycket övertygande. Den visar att Rawls kontraktsteori, rätt uppfattad, kan användas som ett mycket kraftfullt verktyg i argumentationen för att djur exempelvis ska slippa lida och dö enbart för vårt smaksinnes skull. Tänk dig att du i ursprungssituationen måste ta hänsyn till att du kan bli en gris. Säkerligen skulle du vilja ha ett samhälle där man åtminstone äter vegetariskt!

TRE GODA SKÄL

Animal Rights tillhör enligt min mening de bästa verken som skrivits om djurrätt. Den borde läsas av alla som intresserar sig för de etiska aspekterna av frågan. Det finns tre starka anledningar för detta.

Mark Rowlands utmanar oss att tänka utanför ramarna

a) Animal Rights ger dig en utmärkt introduktion till djurrättsfilosofins viktigaste strömningar. Du kommer förmodligen att uppleva ett visst filosofiskt tuggmotstånd ibland, men på bokens lite drygt 200 sidor bjuds du på en både spännande och underhållande resa. Man skulle kunna sammanfatta det med devisen ”Mycket näring i kompakt form”.

 b) Rowlands argumenterar för en etisk ståndpunkt som är stabil och trygg. Den bygger på tankegångar som är såväl intellektuellt som intuitivt tilltalande. Dagens djurrättsrörelse behöver argument som varken är beroende av utilitaristiska nyttokalkyler eller av den naturrättsliga traditionens diffusa begrepp.(Någon kanske undrar om djurrättsrörelsen behöver filosofin. Det är en mycket viktig fråga som jag återkommer till.) Rowlands har övertygande visat hur vi kan argumentera för djurrätt från en kontraktsetisk ståndpunkt.

 c) Rowlands teori har en praktisk fördel då den bygger på värden som redan omfattas av stora delar av mänskligheten. Om vi kan visa att vissa individer helt godtyckligt, kanske på grund av sin arttillhörighet, utesluts från den skyddade gemenskapen, ökar utsikterna för att förtrycket ska avslöjas.

BEHÖVER VI FILOSOFIN?

Frågan kanske borde ställas tydligare: Gör filosofiska resonemang djurrättsrörelsen starkare? Jag tror det. Djurrätt handlar ytterst om att vi måste utvidga vår medkänsla. För att göra det måste människor utmanas (och de måste självklart, åtminstone för ett ögonblick, tillåta sig det). Djurrättsrörelsen är en befrielserörelse och handlar därmed lika mycket om att befria djur från ett fullständigt onödigt lidande och en lika fullständigt onödig död, som att befria våra bröder och systrar från begränsade perspektiv.

Våra motståndare heter, liksom för alla befrielserörelser, Chauvinism och Uppgivenhet. Historien har tydligt visat att varje kamp behöver fast mark under fötterna: Kunskap och en stark grundstomme. Att, åtminstone för sig själv, kunna artikulera exempelvis varför djur inte borde ätas ÄR viktigt. Kampen mot slaveri, mot kvinnoförtryck, mot förtrycket av sexuella minoriteter, men även mot förtrycksmekanismer som barnaga – alla bygger på att de ”ännu oseende” kan få synen tillbaka. Våra tankar och känslor behöver därför formuleras effektivt och enkelt för att övertyga. Filosofin ska inte hålla tillbaka vår vilja att förändra, utan ge oss en skjuts framåt. Den kan ge oss mer målinriktade, mer genomtänkta argument.

 Så för att runda av min recension: Om du ska läsa en bok om djurrätt i år, läs Rowlands ”Animal Rights”.

Mark Rowlands är professor i Filosofi på University of Miami, USA. Han har skrivit ett dussintal böcker varav ingen tyvärr finns översatt till svenska. ”Animal Rights” går dock att beställa från exempelvis Bokus: http://www.bokus.com/bok/9780230219458/animal-rights/