Hoppa till innehåll

Djurrätt och feminism

meat_feminist_issue1För Grymt sa grisen är Internationella kvinnodagen en viktig dag. Det är en dag att dels glädjas åt de viktiga framsteg som faktiskt gjorts, dels en dag att påminnas om att arbetet för ökad jämställdhet inte är över utan behöver fortsätta.

Vi firar med god mat, gott vin och mys, men också genom att läsa Carol J. Adams, för djurrättsrörelsen viktiga titel, Animals & Women. Vi kommer att återkomma till den i ett senare inlägg.

För oss som djurrättsförespråkare och veganer är det lika självklart att vara feminister som det är att exempelvis vara för allas lika värde (oavsett exempelvis etnisk tillhörighet eller socioekonomisk bakgrund).

Vad som förvånar oss är att så många som kallar sig feminister gör det enkelt för sig. De nöjer sig med att framförallt lyfta fram värdet av jämlikhet, varför samhället är orättvist och varför det måste förändras. Gott och väl så långt, men man bör också se själva den teoretiska grunden för ställningstagandet mot ojämlikheten. Gör man inte det, missar man lätt andra (potentiellt lika allvarliga) orättvisor.

Argumentationsmässigt är det mycket enkelt. Ingen relevant skillnad utan ett relevant skäl. Egenskapen att vara kvinna (eller exempelvis hudfärg och religion) har ingen relevans för frågan om personen ska ha rätt att exempelvis delta i val, få utbilda sig, få lika lön för samma arbete.

Idag förekommer ett fruktansvärt förtryck. Ständigt och parallellt med våra liv. Inte mitt framför ögonen, utan för det mesta dolt. Det här förtrycket delar många likheter med könsförtrycket. Så många att det är svårt att se hur en feminist kan missa dem.

Låt oss ta ett exempel.

Varje timme dödas i snitt ca 335 grisar i Sverige. Det handlar om kännande individer vars liv på löpande släcks av fullständigt triviala skäl. Så vad är det relevanta skälen för att utestänga denna grupp från  grundläggande rättigheter som rätten att inte dödas av godtyckliga skäl eller som rätten till ett naturligt liv? Vilket relevant skäl ger oss rätten att se grisen som en produkt eller objekt? Kika gärna här för ett mer utförligt inlägg om relevanta skillnader:

https://grymtsagrisen.com/2014/02/08/iii-verktygsladan-ett-basargument/

Varje gång vi talar om rättigheter för en viss grupp, måste vi också komma ihåg att varje utvidgning av rättigheterna bygger på ett avståndstagande till att vi av svaga eller obefintliga skäl förtrycker medlemmarna i denna. Det är samma skäl till att vi ska ha en strukturell ojämlikhet i samhället som  ett strukturellt massmord i samhället – INGET. Kampen mot speciecism och ojämlikhet vilar på samma argumentationskedja.

Inga kommentarer än så länge

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: