Hoppa till innehåll

Mark Rowlands djurrättsteori övertygar

alien shutterstock_98335538

Tänk dig att jorden oväntat invaderas av utomjordingar. Tänk dig också att de har två typiska egenskaper. De är betydligt intelligentare än vi är och de råkar oturligt nog älska människokött.

Det ser mörkt ut – hela människosläktet riskerar att dödas eller att hamna i olika uppfödningsanläggningar.

Det finns emellertid en ljuspunkt. Utomjordingarna lever enligt en moralsyn där jämlikhet mellan dem är grundläggande. Somliga tycks dessutom villiga att åtminstone lyssna på dina argument. Vad säger du?

Mark Rowlands inleder sin bok Animal Rights med ett tankeexperiment. Det känns nästan som att börja läsa en SF-bok. Tankegången är enkel och det är förstås det som är det fina. För att argumentera mot så självklara vanor som att exempelvis äta kött, behöver vi ta ett steg tillbaka. Hur kan vi på ett snabbt och på ett övertygande vis förändra vanor som vi kanske tar som självklara?

Rowlands svar är tydligt. Den effektivaste argumentationen bygger på moraliska principer som redan finns och är accepterade i samhället. I exemplet med utomjordingarna handlar det liksom för oss om att förstå innebörden som läggs i jämlikhet. Vad krävs för att räknas som jämlik? Svaret på denna fråga är det samma både i exemplet med utomjordingerna och (hör och häpna!) för djurrättsrörelsen: Ingen moralisk skillnad utan en relevant naturlig skillnad.

 Omvänt kan vi säga att så länge det finns viktiga skillnader, finns skäl att göra moralisk skillnad. Det är poänglöst att ge en ko äganderätt till en BMW eller att låta katten få rätt att rösta. Frågan vad som är ”relevanta naturliga skillnader” är central för Rowland och vi återkommer snart till den!

Rowlands tar sig sedan an de dominerande filosofiska teorierna och hur de kan försvara direkta rättigheter för djur. Som den ödmjuka filosof han är, presenterar han noga de olika teorierna och deras styrkor, för att sedan visa svagheterna i resonemangen. Efter att ha diskuterat djurrättsfilosofins huvudströmningar argumenterar Rowland för den typ av kontraktsteori som John Rawls (amerikansk politisk filosof) presenterade redan tidigt på 70-talet.

RAWLS KONTRAKTSTEORI

I korthet bygger Rawls teori om rättvis fördelning på två argument. Ett som kallas för det intuitiva rättviseargumentet och ett annat som kallas för kontraktsargumentet. Låt dig inte skrämmas av namnen! Tankegången är faktiskt ganska lätt att följa. Båda argument är mycket viktiga för att förstå vad Rawls och därmed Rowland menar.

Det intuitiva rättviseargumentet utgår från redan accepterade och intuitiva uppfattningar om vad som är rätt och fel. Det handlar om ett rättviseideal som jag skulle tro åtminstone i teorin omfattas av största delen av samhället idag, nämligen idealet om lika möjligheter. Rawls gör ett försök att fånga innebörden av dessa som skulle kunna sammanfattas så här:

Vi föds med en rad olika egenskaper som vi inte på något vis förtjänat; kön, social ställning, ekonomiska förutsättningar, ras, psykologisk liksom fysisk förmåga och så vidare. Fördelarna som dessa egenskaper ger mig, är ur moralisk synvinkel godtyckliga. Därför har jag inte moralisk rätt till dessa fördelar.

Det intuitiva rättviseargumentet skapar förutsättningarna för Rawls kontraktsargument. Det är vanligtvis med det senare många förknippar honom, men båda är nära sammanbundna. Rawls kontraktsteori skiljer sig från hur kontraktsteorier brukar uppfattas. Det är viktigt. Här handlar det inte om att som till exempel den tidiga engelska filosofen Thomas Hobbes använda sig av kontraktstanken för att bestämma vilken moralsyn som skyddar egendom, skänker trygghet och begränsar friheten så lite som möjligt. Rawls använder istället kontraktssituationen som ett redskap för att förstå vilka moraliska principer som redan ligger inbäddade i vår moralsyn.

Tänk dig en ursprungssituation, säger Rawls, där du inte vet någonting om exempelvis vilken social ställning du har, vilket kön du har, vilka fysiska och psykiska förutsättningar du har och så vidare. Du befinner dig bakom en okunnighetens slöja; du är helt enkelt en neutral betraktare som får möjlighet att välja de principer som är mest rättvisa. Hur skulle du vilja att samhällets resurser fördelades om du inte visste var du skulle ”hamna”. Tankegången bygger på samma pricip som när man låter den som skär upp en pizza (eller tårta) välja bit sist. Chansen för att alla ska få en rättvis bit ökar!

VARFÖR INTE DJUR?

Nu finns det emellertid ett problem. Det oberoende Rawls ger oss genom sitt tankeexperiment med ursprungssituationen sträcker sig inte till att utesluta egenskapen ”art” från de egenskaper vi inte förtjänat. Varför skulle de inte det? Det finns väl inte någon anledning att utesluta en så viktig och på många vis livsavgörande egenskap från det vi vet i ursprungssituationen?

Vad skulle du säga om rävjakt om du…

Rowlands angriper här vad han anser vara en inkonsekvens i Rawls teori. Det som gör att Rawls kan tveka (för han uttrycker verkligen en viss osäkerhet) om andra djur ingår i ursprungssituationen, är att han inte till fullo förstått hur radikalt kontraktsargumentet är. Den lägre grad av intelligens och rationalitet andra djurarter i allmänhet uppvisar är, för att ta upp tråden från inledningen, inte skäl att utesluta dem från ursprungssituationen. Själva poängen med tankeexperimentet var ju inte att vi skulle skriva ett kontrakt med andra individer, med samma förutsättningar, utan att vi skulle vara opartiska.

Resultatet av Rowlands mycket genomgripande analys och kritik är enligt min mening mycket övertygande. Den visar att Rawls kontraktsteori, rätt uppfattad, kan användas som ett mycket kraftfullt verktyg i argumentationen för att djur exempelvis ska slippa lida och dö enbart för vårt smaksinnes skull. Tänk dig att du i ursprungssituationen måste ta hänsyn till att du kan bli en gris. Säkerligen skulle du vilja ha ett samhälle där man åtminstone äter vegetariskt!

TRE GODA SKÄL

Animal Rights tillhör enligt min mening de bästa verken som skrivits om djurrätt. Den borde läsas av alla som intresserar sig för de etiska aspekterna av frågan. Det finns tre starka anledningar för detta.

Mark Rowlands utmanar oss att tänka utanför ramarna

a) Animal Rights ger dig en utmärkt introduktion till djurrättsfilosofins viktigaste strömningar. Du kommer förmodligen att uppleva ett visst filosofiskt tuggmotstånd ibland, men på bokens lite drygt 200 sidor bjuds du på en både spännande och underhållande resa. Man skulle kunna sammanfatta det med devisen ”Mycket näring i kompakt form”.

 b) Rowlands argumenterar för en etisk ståndpunkt som är stabil och trygg. Den bygger på tankegångar som är såväl intellektuellt som intuitivt tilltalande. Dagens djurrättsrörelse behöver argument som varken är beroende av utilitaristiska nyttokalkyler eller av den naturrättsliga traditionens diffusa begrepp.(Någon kanske undrar om djurrättsrörelsen behöver filosofin. Det är en mycket viktig fråga som jag återkommer till.) Rowlands har övertygande visat hur vi kan argumentera för djurrätt från en kontraktsetisk ståndpunkt.

 c) Rowlands teori har en praktisk fördel då den bygger på värden som redan omfattas av stora delar av mänskligheten. Om vi kan visa att vissa individer helt godtyckligt, kanske på grund av sin arttillhörighet, utesluts från den skyddade gemenskapen, ökar utsikterna för att förtrycket ska avslöjas.

BEHÖVER VI FILOSOFIN?

Frågan kanske borde ställas tydligare: Gör filosofiska resonemang djurrättsrörelsen starkare? Jag tror det. Djurrätt handlar ytterst om att vi måste utvidga vår medkänsla. För att göra det måste människor utmanas (och de måste självklart, åtminstone för ett ögonblick, tillåta sig det). Djurrättsrörelsen är en befrielserörelse och handlar därmed lika mycket om att befria djur från ett fullständigt onödigt lidande och en lika fullständigt onödig död, som att befria våra bröder och systrar från begränsade perspektiv.

Våra motståndare heter, liksom för alla befrielserörelser, Chauvinism och Uppgivenhet. Historien har tydligt visat att varje kamp behöver fast mark under fötterna: Kunskap och en stark grundstomme. Att, åtminstone för sig själv, kunna artikulera exempelvis varför djur inte borde ätas ÄR viktigt. Kampen mot slaveri, mot kvinnoförtryck, mot förtrycket av sexuella minoriteter, men även mot förtrycksmekanismer som barnaga – alla bygger på att de ”ännu oseende” kan få synen tillbaka. Våra tankar och känslor behöver därför formuleras effektivt och enkelt för att övertyga. Filosofin ska inte hålla tillbaka vår vilja att förändra, utan ge oss en skjuts framåt. Den kan ge oss mer målinriktade, mer genomtänkta argument.

 Så för att runda av min recension: Om du ska läsa en bok om djurrätt i år, läs Rowlands ”Animal Rights”.

Mark Rowlands är professor i Filosofi på University of Miami, USA. Han har skrivit ett dussintal böcker varav ingen tyvärr finns översatt till svenska. ”Animal Rights” går dock att beställa från exempelvis Bokus: http://www.bokus.com/bok/9780230219458/animal-rights/

2 kommentarer Kommentera
  1. Flora #

    Jag kommer fortfarande ihåg en lärare, den bästa och mest öppensinnade på skolan, som var vegan… det var helt nytt för mig då, men på något sätt uppstod diskussionen ”What make us humans more worth than animals? Give me an argument! Why?” Klassen försökte sig på ett svar, ” … you care more about your fellow human beings, you have to proritize ourselves first”… men jag fick mig en tankeställare. Jag är ingen djurrättskämpe, men sen jag blev vegan har jag gripits av allt större medlidande, och jag tycker att det är fantastiskt med alla veganer som kämpar för djur och människor. Skulle man välja att födas som antilop på savannen som riskerar att bli ett byte för lejonen? Det är det offer som måste ske för att naturen är konstruerad så, även om man helst skulle vilja slippa. Kanske är det inte döden som är det mest fruktade. Liv och död är övergångsfaser som skett i alla tider. Det fruktansvärda är att vi systematiskt föder upp och dödar, precis som tankeexperimentet lyder, och likaså har vi satt oss själva i ett system där det är möjligt att skada oss själva, genom att skapa klyftor; socialt, ekonomiskt och materiellt. Detta är ett mycket intressant ämne. Om alla skulle tänka på det här, skulle vi inte uppnå världsfred också?

    17 november, 2012
    • Tack för ett intressant inlägg som jag verkligen gillade att läsa. Jag gillar hur du, i din final, betonar att det faktiskt vi själva- människor-som valt det system vi satt oss i. Den amerikanske sociologen Melanie Joy har skrivit en fin bok om detta ämne. Tittade förresten nyss på en mycket underhållande föreläsning med henne på youtube nyss – om du inte redan gjort det, check her out! Allt gott från Kim, Grymt sa grisen.

      24 november, 2012

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: