Hoppa till innehåll

Fest med indiska smaker

För några helger sedan var jag på besök hos vänner i Småland. Som alltid när jag är där var det supertrevligt och som alltid serverades jag jättegod mat. Bland annat en fantastisk paj med broccoli med botten gjord på mandelmjöl och sesamfrön.

Men höjdpunkten denna gång var den indiska festbuffén vi åt på lördagkvällen. Spännande indiska kryddor på bland annat grönsakspett, spett med sojabitar, sås och chutney, intressant ris gjort på blomkål och naanbröd med vitlökssmak.

Och självklart blev det efterrätt också – lassi gjord på sojajoghurt. En jättelyckad buffé och en superlyckad kväll!

Lassi

I morgon …

I morgon kommer Martin Smedjeback och håller en intressant föreläsning på Linköpings stadsbibliotek. Temat bygger på Melanie Joy’s bok om karnism: Why We  Love Dogs, Eat Pigs and Wear Cows. Om ni befinner er i Linköping eller är i närheten – missa inte det här! Här är affischen:

Martin Smedjeback

Om du ännu inte är bekant med Joy’s bok, kan du se henne föreläsa på videon nedan. Den är en hel timme lång, men det är väl spenderad tid!

Grymt sa grisen kommer även diskutera hennes begrepp ”karnism” i en kommande artikel.

II. Verktygslådan: Speciesism

För snart 45 år sedan låg psykologen Richard Ryder i sitt badkar och kopplade av när han plötsligt i sitt huvud formulerade ett begrepp som kommit att bli ett av de mest använda inom djurrättsteorin.

Ryder behövde ett ord som kunde beskriva det faktum att djur stängs ute från vår moraliska gemenskap, utan något bra skäl. Han skriver själv: ”Det var som rasism eller sexism – en fördom baserad på moraliskt irrelevanta skillnader”.

Vad menar han med ”moraliskt irrelevanta skillnader”? Det är egentligen rätt enkelt. Tänk på det utbredda slaveriet som förekom i den amerikanska Södern. De svarta slavarna fick inte tillgång till trygghet, de hade mycket begränsade rättigheter och kunde behandlas som objekt. Den här utestängningen var möjlig för att slavarna hade en annan hudfärg. I ett rasistiskt samhälle är detta resonemang rimligt.

Ryder

Professor Richard Ryder

Eller tänk på den kvinnliga rösträtten. Det var inte speciellt länge sedan kvinnor förnekades politiskt inflytande i Sverige. Skälet var enkelt. De tillhörde ett annat kön än det dominerande könet. Precis som i fallet rasism försökte anhängarna till systemet på olika sätt visa att ”de andra” var så olika dem att de inte borde ha samma rättigheter.

Ras är inget giltigt skäl att tvinga människor att bli slavar. Kön är inget giltigt skäl att inte låta kvinnor rösta. Om vi tittar på vår moraliska gemenskap – alltså vilka individer som vi måste visa moralisk hänsyn – ser de flesta idag inget skäl att stänga ute svarta eller kvinnor. Anhängarna å sin sida har alltid försökt att på de mest påhittiga vis försvara utestängningen.

Idag är det andra djur som fortfarande får stängas ute i kylan. De saknar de mest grundläggande rättigheter; de kan plågas, utnyttjas för vårt nöjes skull, ätas, säljas, köpas … kort sagt, de behandlas som varor. (Notera att det gäller oavsett om djuret är KRAV-uppfött eller inte!)

Det var filosofiprofessorn Peter Singer som i sin bok Animal Liberation (på svenska, Djurens frigörelse) populariserade begreppet speciesism. Han skrev i det första kapitlet med titeln  ”Alla djur är jämlika”: ”Speciesism – ordet är inte tilltalande men jag kan inte tänka mig något bättre – är en fördom eller attityd av partiskhet till förmån för intressen hos medlemmar av den egna arten på bekostnad av de som tillhör andra arter”. En lång och lite krånglig mening, men den sammanfattar rätt bra vad vi talar om.

Mary Midgley, brittisk professor i moralfilosofi, beskrev begreppet i Animals and why they matter (1983) som intressant: ”Isolated writers had said these things before, but this is the first large-scale attempt to extend liberal concepts to the borders of sentience”.

midgley

Professor Mary Midgley

Vad har vi för skäl att stänga ute andra djur från vår moraliska gemenskap? Precis som när det gäller slaveri och sexism bygger försvaren på att man vill visa att ”de andra” är annorlunda på något vis.

Den brittiska filosofiprofessorn Mark Rowlands skiljer på kategoriskillnader (arttillhörighet, genetisk profil…) och särartsskillnader (intelligens, språk …). Det är därför vanligt att djurrättsförespråkare försöker visa att de båda typerna av skillnader inte håller måttet för att stänga ute andra djur. Skillnaderna är moraliskt irrelevanta.

I det här sammanhanget kan vi komma ihåg Gary Franciones ”moraliska schizofreni”. För att motivera maktordningen ”Människa – andra djur”, lindar speciesisterna in sig i de mest förvirrade och inkonsekventa argument.

Anammas nya!

I dagarna har det svenska företaget  Anamma lanserat två nya spännande veganprodukter: Vegoburgare och vegobullar.

Vi trodde att det skulle ta en stund innan de tog sig hit till Linköping. Det brukar vara så… Men igår på Hemköp Lucullus i stan fanns båda produkterna redan i frysdiken och vi kunde såklart inte motstå att testa!

vegoburgare

Burgarna åt vi med ett lite grövre hamburgerbröd, sallad ketchup och senap. De blev ingen ny favorit. De liknar de mindre vegopuckarna i smaken och vi tycker nog att puckarna funkar bättre. När det gäller större burgare tycker vi fortfarande att Veggos burgare är godast. Veggo är för övrigt ett märke som förtjänar mer uppmärksamhet tycker vi, deras utbud är inte så brett men däremot fantastiskt gott!

vegobullar & mos

Anammas Vegobullar med mos och sparris – mums!

Vegobullarna rekommenderar vi varmt! Vi gillade både konsistensen och smaken. De blev riktigt mumsiga tillsammans med hemgjord potatismos, färsk sparris och soltorkade tomater.

vegobullar

Det är jättekul att Anamma satsar på veganprodukter. Det gör att utbudet ökar i affärerna och troligtvis också att fler affärer kommer att ha veganalternativ i sitt sortiment.

I. Verktygslådan: Moralisk schizofreni

När du intresserat dig ett tag för djurrätt märker du snart att vissa begrepp återkommer. Vi har begrepp som speciesism, karnism, inneboende värde och många, många andra.

De låter ofta betydligt krångligare än vad de är. Vi har också ord som låter rätt enkla, men som inte alltid är oproblematiska. Ta till exempel ”rättigheter”. De flesta har förmodligen någon slags uppfattning om vad det betyder, men när vi tittar närmare på vad det betyder upptäcker vi att det finns olika slags rättigheter – och vissa kan komma i konflikt. Vi ska plocka fram rättigheterna ur verktygslådan i ett kommande inlägg!

I en serie artiklar kommer vi att, så enkelt som möjligt, förklara ett urval begrepp som vi tycker är användbara – dels för att dessa begrepp hjälper oss själva att förstå människans (trasiga) relation till andra djur, dels för att vi tydligare vill kunna visa andra vad som brister i samhället idag.

Begreppen är viktiga för de beskriver något viktigt. De finns inte för att krångla till det för oss, utan för att vi enklare ska kunna förstå.

Moralisk schizofreni

Begreppet ”Moralisk schizofreni” myntades av den amerikanske juridikprofessorn Gary Francione som ville visa att något i den dominerande moraluppfattningen var fel. Riktigt fel.

I hans Introduction to Animal Rights och i den senare Animals as Persons beskriver han hur ytterst få faktiskt anser att vi kan skada eller döda djur i onödan. De flesta av oss tycker tvärtom att också djur har intressen som är moraliskt viktiga. De är medvetna om att djur är kännande; att vi bör behandla dem med respekt. Ändå fortsätter en stor del av mänskligheten, av helt triviala skäl orsaka djur smärta, lidande och död.

Francione

Gary Francione tillsammans med sina två adopterade hundar.

De gör det för njutningens skull (som när man äter ett stycke kött), för underhållningens skull (som när man går på djurcirkus eller satsar på trav) och för bekvämlighetens skull (för att det kanske är enklare att fortsätta använda sig av produkter från djur).

Få, menar Francione, kan säga att det handlar om ett nödvändigt lidande eller dödande. Här kolliderar en moralisk uppfattning kraftigt med hur man faktiskt resonerar och handlar.

Francione talar naturligtvis inte om en schizofreni i någon klinisk mening, men om hur vår moral är förvirrad. Den är inkonsekvent, osammanhängande och fylld av villfarelser.

Se på moralisk schizofreni som en dimma, som en väv av dåligt sammanhängande argument. Trådarna i denna väv kan ofta vara tradition, ekonomiska intressen, om förnekelse eller helt enkelt bristande kunskaper.

Egentligen är det ju mycket enkelt: De allra flesta behöver inte äta kött, bära päls eller ens skinn från andra djur.

Dirt Candy – vegetarisk kokbok i serieform!

”Dirt Candy”, det är precis vad boken handlar om – godis från jorden, det vill säga grönsaker!

Boken är både en kokbok och en instruktion i att driva en restaurang. Författaren Amanda Cohen driver själv en vegetarisk restaurang i New York och det är kring den boken kretsar. I en blandning mellan berättande delar och rena recept tas vi med in i restaurangbranschens verklighet.

För oss som gillar att laga mat är den stora behållningen receptdelen och de delar som handlar om hur man på bästa sätt grillar, friterar, röker eller kokar grönsaker.

tofu

För personer som har eller drömmer om ett eget hak är antagligen restaurangavsnitten lika underhållande. Vi tycker i alla fall att det är kul med en kokbok som så pedagogiskt talar om hur man gör för att tillaga en bra måltid. Ett minus dock är att det helt saknas färgbilder vilket många gånger behövs för att inspirera till att laga nya rätter.

Dirt candy

”Dirt Candy” är en vegetarisk kokbok med recept som ibland innehåller mjölkprodukter men ofta när ett sådant recept dyker upp dyker det också upp en ko som talar om hur man kan göra receptet veganskt.

ko

Boken är som seriebok betraktat inte så innovativ och spännande. Som kokbok däremot är den ett kul tillskott i den annars ganska konventionella kokbokssamlingen. Den är snygg, annorlunda och passar väldigt bra att ge bort som present.

Den går lätt att hitta på webben, exempelvis på  Bokus.

Göteborgshelg med mat, fika och vinterkyla

För några veckor sedan tog vi en sväng till Göteborg för att träffa släkt, vänner och för att hänga runt lite på gamla favoritställen. Även om solen hade börjat visa sig lite mer, våren helt klart var på g, var det fortfarande minusgrader med isande vintervindar. Vi sökte oss därför till stans restauranger och caféer för att tillfälligt få lite värme.

Vi åt en fredagslunch på omtalade Thali på Värmlandsgatan, hyfsat nära Järntorget. Gott och hyfsat billigt dessutom. Kan definitivt rekommenderas om du är sugen på indiskt. På mat kommer ofrånkomligen nästan alltid en fika och den här gången fick det bli kaka på mysiga Café con Amour på Skanstorget. Se den utsökta JA-kakan nedan! Till kvällsmål blev det jättegod hemgjord tabbouleh med falafel.


Så på lördagen fick vi äntligen testa nya Jonsborgs på Avenyn. Prima bratwurst med mos och Tzay med Pommes frites och en burgare till femåringen i sällskapet. På kvällen blev det bio. Linköpings filmutbud är ju inte speciellt imponerande så det är bäst att passa på när man besöker en stad med finare utbud. Men först blev det varsin veganpizza på Kellys på Andra långgatan – mycket gott och därtill den där goa atmosfären.

På söndagen vågade vi trotsa vintern och tog oss ut i skärgården, närmare bestämt till Vrångö, med ett par vänner. Vinden i kombination med en usel engångsgrill gjorde att det gick åt en hel tändsticksask. När vi bara hade två tändstickor kvar lyckades vi äntligen få fyr på grillen! Våra tofu-wienerkorvar blev superfina och sällan smakar väl korv så bra som i fält?

Så kom ett sent tips – Yammy på Andra långgatan ska tydligen ha en fin veganmeny. Tyvärr hanns det inte med den här gången men vi kommer snart tillbaka…

Tofukorv

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 116 other followers